Man kan säga att jag en person som råkar ut för både det ena och det andra. Mycket konstigt inträffar ofta inom loppet av några dagar och småknasiga situationer och man kan säga att inget direkt förvånar varken mej eller folk i min omgivning nu för tiden - "det är ju typiskt dej Nelly!" är en mening som jag ofta har fått höra.

 

En typisk 'Nellyvecka' inträffade för tre veckor sedan. Det inleddes med att bilen började låta - bromsarna trasiga (fick för övrigt tillbaka bilen från verkstaden idag, två veckor senare.. Glädjen över att inte vara strandsatt längre var stor!), trycket i duschslangen försvann plötsligt och i nuläget tar det dubbelt så lång tid att tvätta håret, fästet i toastolen passade också på att släppa. Veckan fortsätter sedan i samma stil med att datorstolen brakar sönder (jag är dock, för ovanlighetens skull, oskyldig till detta) och jag tappar min nya mobil i marken och får en spricka. Kan tillägga att varken dusch, toa eller mobil är fixad än.

 

Veckans finalnummer inträffade sen på lördagen med att jag halkade omkull på ett vått badrumsgolv.

Hade detta hänt i princip vilken annan normal människa som helst, så hade det nog slutat i ett skrattanfall och en blåslagen bakdel. Men..

 

Jag har en lång historia med olyckliga knähistorier (överrörliga leder + lätt kobenthet + felplacerade muskelfästen + allmän klumpighet = stamkund hos sjukgymnast i 3 år, väldigt mycket smärta samt en operation för att flytta muskelfästet i höger knä) och på något sätt lyckades jag vrida höger ben under det vänstra, falla framåt och landa med hela vikten på mitt stackars knä.

 

För att sammanfatta det hela blev det en massa skrik från min sida och en stackars hysteriskt orolig fästman som inte riktigt visste vad han skulle ta sej till. Nu 2 veckor efter olyckan hoppar jag fortfarande på kryckor, svär över respektlösa människor som inte har vett att ge plats, klättar bildligt talat utefter väggarna och börjar känna mej något översocial (kryckor och billöshet gör en verkligen strandsatt!)

 

Jag är fortfarande sjukskriven från jobbet (och är det i minst 1 vecka till), har varit på läkarbesök och även röntgat knät. Än är benet för svullet för att någon bedömning ska kunna göras, men själv misstänker jag meniskskada. Härnäst väntar sjukgymnast om två veckor och förmodligen magnetröntgen.

 

Vi får väl se hur det hela slutar. Men nu börjar jag nästan tröttna lite på mej själv och att tankarna cirkulerar allt för mycket kring det som hänt och framförallt vad som kommer hända. 

Så nu när jag inte har så mycket vettigt att göra om dagarna under ett tag framöver så får jag väl ta och hoppa ut i bloggvärlden igen!